ÖVRIG VIKTIG INFORMATION

Annat modersmål
Särskild behörighet
Lägsta betygskrav
Högskoleprovet
Anmälan/anmälningsblanketter
Urval
Studiemedel
Distansutbildning
Att studera
Kåravgifter
Komplettering
Urvalsregler



Annat modersmål
Om du har annat modersmål än svenska, norska, danska, isländska eller färöiska och uppfyller behörighetskraven med utländsk gymnasieutbildning eller genom 25:4-regeln kan du styrka kunskaper i svenska med:
  1. Lägst betyget Godkänd i kärnämnet svenska kurs B eller i kärnämnet svenska som andra språk kurs B

    eller
  2. gått igenom av högskolorna anordnad undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter eller invandrarstudenter med godkänt resultat på behörighetsgivande test

    eller
  3. godkänt resultat på behörighetsgivande test i svenska som avslutar den undervisning som avses i punkt 2

    eller
  4. motsvarande kunskaper

Svenska som modersmål räcker inte för grundläggande behörighet i svenska. Kunskaperna i svenska måste styrkas enligt någon av punkterna 1-4. Du som befinner dig i utlandet kan även styrka kunskaperna i svenska genom godkänt resultat på test i svenska för universitetsstuderande (TISUS).

Särskild behörighet
Lika viktig som den grundläggande behörigheten är den särskilda behörigheten, det vill säga de förkunskaper man behöver för att kunna delta i en viss kurs. Förkunskapskraven uttrycks som krav på kurser från programgymnasiet.

Lägsta betygskrav
Lägsta betygskrav  i ett ämne som krävs för särskild behörighet är Godkänd/3 om inte annat framgår vid respektive kurs/utbildning.

Behörighetskraven kan uppfyllas på annat sätt än genom gymnasie- eller komvuxkurser, till exempel genom intyg om särskild behörighet från folkhögskola. Uppgifter om motsvarande kunskaper måste dokumenteras tydligt och utförligt.

Goda kunskaper i svenska och engelska är mycket viktiga för att du ska lyckas med dina högskolestudier. Vissa delar av utbildningen kan komma att ges på engelska. Om du inte har godkänt i dessa ämnen från gymnasieskolan bör du noga pröva dina studieförutsättningar genom till exempel kontakt med en studievägledare för diskussion om ditt studieval.

Högskoleprovet


Anmälan/Anmälningsblanketter
Anmälan insändes till  respektive högskola senast den 15 april för höstens kurser och den 15 oktober för vårens kurser, om inget annat nämnts. Vid ansökningstillfällena gäller poststämpelns datum. 

Behörighetskomplettera kan Du göra före den 15 juni för höstens kurser, se respektive högskolas katalog kurser. OBS! Kompletteringarna skall vara  högskolan tillhanda senast angivna datum!

Anmälningsblanketter
Anmälningsblanketter kan du få på de flesta studiecentra eller www.studera.nu. En anmälningsblankett och/eller ett meritkuvert måste alltid fyllas i. Till detta bifogas bevittnade betygskopior och intyg som styrker grundläggande och särskild behörighet.

Sena anmälningar
Inkommer din anmälan för sent deltar du inte i ordinarie urval, utan kommer ifråga för antagning sedan alla i rätt tid anmälda fått plats. Behöriga sökande med sen anmälan rangordnas inbördes efter det datum då anmälan inkom.

Urval
Urval måste göras om det  finns fler behöriga sökande än antal platser på en utbildning/kurs.
Betyg från gymnasieskolan/komvux, studieomdöme från folkhögskola eller utländska betyg används för betygsurvalet. Provurval baseras på den sökandes resultat på högskoleprovet.

Nationellt antagningsbesked
Du får ett nationellt antagningsbesked, där du ser resultatet av alla dina anmälningar till utbildningar via universitet, högskolor och VHS. På svarskortet som medföljer antagningsbeskedet får du tacka ja till ett begränsat antal poäng. Läs noga igenom anvisningarna om hur du fyller i svarskortet. Enklast svarar du via talsvar eller Internet. Då får du hjälp att summera poängen.


Ett besked per post
Efter att anmälningar har kommit in till universitet, högskolor eller till VHS sker ett första urval. Resultatet av urvalet framgår av ett nationellt antagningsbesked. Där redovisas de program och kurser som du har sökt till. Där anges om du är antagen, reservplacerad eller struken. Du får det nationella antagningsbeskedet per post i mitten av juli om du har sökt till höstterminen, och i mitten av december om du har sökt till vårterminen. Antagningsbeskedet skickas till din folkbokföringsadress, om du inte har angett annat.


Reservplacering
Alla som är behöriga men som inte blivit antagna reservplaceras. På det nationella antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer din reservplacering har och hur många antagna det finns i din urvalsgrupp.

Svara för att behålla din plats
Kom ihåg att du måste meddela om du vill stå kvar som antagen eller reserv, annars förlorar du platsen. Grundregeln är att du får stå kvar som antagen till högst 30 poäng, därutöver får du stå kvar som reserv till högst 110 poäng. Programutbildningar på heltid räknas som 20 poäng. Om du inte är antagen till någon utbildning kan du stå kvar som reserv till högst 140 poäng. Inom den maximala poänggränsen får du tacka ja till högst två utbildningar som sökts via VHS.

Du kan svara på två sätt:
- Via studera.nu
- Med det hemskickade svarskortet.

För att kunna svara på antagningsbeskedet via studera.nu måste du vara bekräftad användare.

Om du svarar både via Internet och per post kommer svaret via studera.nu vara gällande,

Högst 140 poäng, annars styr slumpen var du hamnar
Högst 140 poäng kommer att behandlas i andra urvalet. Om du har tackat ja till mer än 140 poäng stryks alternativen nerifrån och upp enligt den prioriteringsordning du gjort på anmälan, till 140 poäng återstår.

Kontrollera att svaret har nått fram
Du bör kontrollera att ditt svar har registrerats. Det gör du via Internet / studera.nu, med hjälp av din personliga kod som anges på det nationella antagningsbeskedet.

Andra urvalet
Den som tackat ja till antagning får kallelse och praktisk information efter andra urvalet. Reservplacerade får nya antagningsbesked direkt från universiteten/högskolorna eller från VHS. Därefter sker reservantagning vid respektive universitet eller högskola.

Studiemedel
Du anger på anmälningsblanketten om du vill ha studiemedelsblankett. Blir du antagen till någon utbildning skickar Centrala Studiemedelsnämnden (CSN) en blankett för förenklad ansökan om studiemedel till dig cirka två veckor efter att du fått ditt antagningsbesked.

Ansökan om studiemedel ska i princip kunna göras när som helst under året. Studiemedel lämnas för högst ett år i taget och retroaktivt för högst fyra veckor efter det att ansökan kommit in till CSN. Utbetalning kommer att göras förskottsvis varje månad, precis som för nuvarande studiemedel.

Mer information
Har du några frågor eller vill beställa blanketter kan du ringa CSN:s datasvar, tfn 08-619 80 00.

Distansutbildning
Många av kurserna i  denna katalog ges med hjälp av telebild, eller videokonferens som det också kallas. Genom telebildtekniken kan läraren sitta på en ort och studenterna på flera andra orter och via TV-skärmarna se och prata med varandra i “direktsändning”. Vid telebildkurser kan en eller flera gemensamma träffar på högskoleorten (varifrån kursen ges) eller något studiecentra vara obligatoriska.

Vissa kurser/program läses på mera traditionell distans. Några gånger per termin träffas studentgruppen på högskolan och oftast någon dag per vecka på studiecentrat.

Oftast används blandade former av distansöverbryggande teknik. Kombinationen telebild och internet blir allt vanligare. Olika former av kommunikation mellan studenter och lärare används.

Att studera
Poäng/Undervisning
Högskolestudier kan variera från heltidsstudier (40 tim/v) till kvartsstudier (10 tim/v). De flesta fristående kurser i denna katalog bedrivs som halvtidsstudier (eller halvfart dvs. 20 tim/v). Antalet föreläsningar och gruppövningar kan variera från ämne till ämne. Ganska vanligt på en halvfartskurs är ett till två tillfällen per vecka lärarledd undervisning och resten självstudier.

För att ange omfattningen på en kurs eller ett program används ett poängsystem där en veckas heltidsstudier motsvarar 1 poäng. En 20-poängskurs motsvarar således en termins heltidsstudier.

Ämnena delas in i A-1-20 p, B-21-40 p, C-41-60 p, och D-61-80 p. A-kurserna är grundläggande, B-nivå är fortsättning och C- samt D-nivå är fördjupning i ämnet.


Kåravgifter
Det råder kårobligatorium för alla som läser universitets- och högskolekurser. Det gäller även för de distanskurser som är lokalt utlagda eller går via telebild. Kåravgiften är dock reducerad för distansstuderande. Terminsavgiften varierar beroende på vilken högskola eller vilket universitet som är huvudman för kursen, men brukar ligga på 110-150 kr.

Saknar du formell behörighet kan högskolan värdera andra betydelsefulla kunskaper och erfarenheter du har. Syftet är att på detta sätt bedöma om din samlade kompetens ger dig möjlighet att klara av den utbildning du söker. I en sådan samlad bedömning väger högskolan in kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv, från längre utlandsvistelse, genomgången personalutbildning och/eller annan kursverksamhet.

Hur du går till väga:
Skicka tillsammans med anmälan ett personligt brev där du utförligt besvarar följande frågor:


Komplettering
Deltar du i gymnasiestudier som inte är avslutade vid anmälningstidens utgång kan du  komplettera din anmälan med betyg.  Kompletteringen ska vara högskolan tillhanda senast 15 juni respektive 1 december.

Kompletteringen ska du skicka till Högskolan i Jönköping Box 801 833 26 Strömsund.


Urvalsregler
Urvalsmodellen Grundkurs

Urvalet görs i tre huvudgrupper:
De tillgängliga platserna fördelas i normalfallet med 1/3 per grupp. För kurser omfattande  fem poäng tillämpas inte poänggruppen.

Urvalsmodell Påbyggnadskurser
Urvalet bygger på tidigare studiemeriter på fristående kurser.

Kursen kan ställas in om det vid kursstart finns för få deltagare eller vid andra omständigheter som inte kunnat förutses.  Anordnarna förbehåller sig rätten att vid behov ändra kurstider och justera kursplaner.

Skicka in din ansökan senast:

Höstens kurser -15 april
Vårens kurser - 15 oktober
(om inget annat anges)


Back to our Home Page